Välkommen till
EMC-Thorleif
       EMC & Elektronik-KONSULT,

Sidan 1 (17)


som vill prata om ELKVALITET!


Dålig ELKVALITET — ger stora problem!
Elektroniska laster, i bl.a. hemelektronik – orsakar
en ledningsbunden emission som stör annan utrustning.

Man bör titta närmare på mätnormer [2] och nätavstörningsfilter som ska förhindra problemen.
Se mera om EMC-Thorleifs mätningar av elkvalitet, med hjälp av, typ Rogowski-spole [
5].
En mätmetod som baseras på praktiska tillämpningar av Maxwells ekvationer (
Wiki).
När vi lärt oss särskilja ekvationernas fyra (4) helt olika fälttyper så kommer vi närmare ”pudelns kärna”.
Vid praktisk EMC – Separera och särskilj på
D- och E-fält, samt på
B- och H-fält, där bl.a. fältimpedansen är avgörande!
Tesaurus: strömderivata (di/dt), ”strömgodhet”, ”strömstöten”, ”störspänning”, CM-drossel gentemot DM-drossel.
närfält (D- & B-fält) & fjärrfält (E- & H-fält).



Arbete pågår. . . . .



Genom att på rätt sätt påbörja elkvalitetsförbättrande åtgärder, via grunderna i EMC [Ref. 11 +], bör man kunna välja en bra mätmetod för ”problemkomplexet elektronisk last”, som man varit medveten om sedan 1930-talet (då man började lyssna på radio – som kunde störas).

  ►  ELEKTRIKER-Tidningar skriver om problemen i elnätet som har ökat (2018 - 2021).
        ♦
Nätstädare räddade Värmlandsoperan från svåra elstörningar. (ELINSTAL.; 29 sep 2017)
        ♦
Radioamatörens solceller stör – trots alla åtgärder. (ELINSTALLATÖREN; Uppdat. 8 april 2021)
        ♦ Optimerare och växelriktare kan störa försvaret. (ELINSTALLATÖREN; Uppdat. 8 april 2021)
        ♦
Supratoner – spökar det i elnätet? (Tidningen_ELEKTRIKERN; 31 jul 2018) [10a]
  ►  Läs även sammanställning som jag gjorde för Tidningen_ELEKTRIKER (nr 7 2010):

        [PDF] ELKVALITET och EMC-grundkurs; Teknisk Tidskrift 1933.
  ►  Textcitat ur;
A Maxwell’s Equations Primer – Part OneLäs PDF-vykort & FAX [InCOMPLIANCE]

Dessa dokumenten är ”huvudet på (störnings-)spiken” då det gäller elkvalitet och EMC-frågor. Mera bevis hittar du, på sid. 2, i min artikel från 2009 [punkt; A1] & referenserna [11a, 11b, 11c & 11d].

Klick 

Rubriker – Innehåll

Sidan

1. 

 Förord – att bibehålla en god och skälig elkvalitet.

 1

2. 

 Adress och kontaktinformation.

 1

A. 

 Elbolagens elmätare störs ut av hemelektronik.

 2

B. 

Led-lampor stör andra apparater – försäljningsförbud av ESV.

 4

C. 

Därför stör solcellerna (kolla ELINSTALLATÖREN 04 maj 2020 <Lnk>).

 5

D. 

 EMC-problematiken och grunderna – en liten repetition.

 6

E. 

 Lite om mig själv.

 

R. 

 Referenser, böcker, länkar och annat av intresse.

 

Reviderad: 23-04-09 OpenOffice  / Copyright © 1993 – 2022, Thorleif Sand - www.EMC-Thorleif.se
Filnamn: main_A4W-Tab-28f (OO_KUbu583).odt → main.html

Förord – att bibehålla en god och skälig elkvalitet.

1Redan på 30-talet – före ordet EMC var ”uppfunnet” – mätte man den ”störspänning[11d] som (i lågspänningsnät) alstrades av ”stark­ströms­elektriska förbruknings­apparater[1a]. Se dia­gram­met med uppmätt störspänning på Y-axeln och X-kondensatorns värde på X-axeln, i Mätning av störning & EMC-krav (Fig. 8). Man pratar om den spännings- och strömstöten som är orsak till störspänningen.
Läs mera i dokumenten: EMISSION – luftburen (s.k. fältemission),
samt
EMISSION – ledningsbunden, där vi tittar närmare på strömderivatan.

Leveransadress:
EMC-Thorleif
Sånebytorp 90
686 94 ROTTNEROS

E-post:
Se länk
www.EMC-Thorleif.se

Telefon:
0565-xxx xx → e-post
Telefax
e-post

Bankgiro:

Innehar
F-skattesedel


EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 2 (17)

A) Fjärravlästa elmätare störs ut av hemelektronik.

1. Min artikel i Sveriges EMC-tidning nummer 1, och rubriken är:
Är felkonstruerade (nätavstörnings-)filter i hemelektronik,
orsaken till PLC-störningar?
Och att därmed också växelriktare, och batteriladdare fungerar som en utomordentlig störsändare, p.g.a. av en inbyggd CM-drossel i nätfiltret (Läs ”sändarbalun”)!?
Artikeln finns att läsa i Electronic Environment nr 3/2009 (sidan 14-15).
Ladda ner min uppdaterade original-version PDF, som fanns med i numera nedlagda Modern Teknik (nr 6 2010). 
Eftersom hemelektronik kan störa ut elnätskommunikationen, den s.k. PLC-kommunikationen
– Ja, då man måste ju på ett seriöst sätt börja fundera över orsaken!
Denna artikel verkar ha blottlagt en vit fläck på EMC kunskaps- och medveten­hetskartan. Vad jag önskade få fram är att X-kondensatorns kapacitans dämpar spänningsstörningar, som mosats till induktansen i (en inte motlindad) dubbeldrossel, som dämpar ström-transienter bättre – till gagn för en bibehållen god elkvalitet.[Historiskt (ur SO), om ordet drossel (drosseln/drosslar; substantiv); belagt sedan 1948; av tyska Drossel 'ventil; spole; spjäll', till drosseln 'minska; strypa']
Läs mera nedan om drosseln och dess verkan mot ström-förändringarna (ström-transienter).
Om X-kondensatorns kapacitans ökas så kan detta ha motsatt effekt på störningsnivån. Vilket man kände till redan på 30-talet. Se diagrammet med uppmätt störspänning på Y-axeln, och
X-kondensatorns värde på X-axeln, i Mätning av störning & EMC-krav.
Mao vid försök dämpa ström-transienter så är det induktansen i drosseln som ”gör jobbet”!

2. Visst är det intressant se att de stora tillverkarna av dubbeldrossel/nät-drossel, nu har tagit till sig detta om att mäta upp denna drossel på relevant sätt!
Detta pga av att t.ex. växelriktare genererar en DM-signal (med mycket övertoner), och då måste nät-filtrets drossel vara avsedd att dämpa denna typ av störning, vilket jag påpekade i artiklarna i punkt A1, här ovan!
Visst är det intressant se att de stora tillverkarna av dubbeldrossel/nät-drossel,
nu har tagit till sig detta om att mäta upp filterdrosseln (dubbel-drosseln) på rätt och relevant sätt.
Dvs. om den är motlindad (CM-dämpning) eller inte.
Betrakta t.ex. info på Farnell om en nät drossel:
WURTH ELEKTRONIK - 7446120047 - CHOKE, COMMON MODE, 47mH, 0.3A
http://se.farnell.com/jsp/search/productdetail.jsp?id=1748633&Ntt=1748633

Se sidan 1 & 2, i det 5-sidiga PDF-dokumentet:
Technical Data Sheet (622.88KB) EN
http://www.farnell.com/datasheets/1736067.pdf

Ja - du ser ju på kurvorna att det måste vara omöjligt att dämpa en DM-störning från växelriktare, hemelektronik & PLC runt 3 -150 kHz.
Vilken bisarr tystnadskultur kan fortsätta hålla tyst om denna CM-drossel - kommentar tack!.
För, visst är - detta en toppen-bra beskrivning (i Wurth-pdf'en),
och bra att man äntligen blivit medveten om denna 'EMC-fallgrop'.

Har även skrivit en fristående och oberoende artikel
 
på min tidigare artikel i ee #3 2009. Se punkt A1 här ovan.

3. EMC-Grundkurs, TEKNISK TIDSKRIFT från 1933  
STARKSTRÖMSELEKTRISKA FÖRRBRUKNINGSAPPARATER SOM STÖRNINGS­KÄLLOR (det man i dag kallar för elektroniska laster i lågspänningsnätet).
Tidigare med i ModernTeknik nr 7 2010 som bilaga i elektrikertidningen.

4. Se att jag får rätt i det jag skriver, då IDG TEKNIK 360 tar upp frågan:
Missen som sabbar elmätaravläsningen (IDG teknik360 – 2009-08-27)
Emc-störningar från exempelvis lågenergilampor stör ut fjärravlästa elmätare.
Gränsvärdena som ska förhindra problem missar målet helt (artikeln borttagen).
Läs mera om ELMÄTARE – IDG – Mijöaktuellt.

5. ELFORSK – Förslag till definitioner och mätmetoder för elkvalitet [9].
Det är intressant läsa att de som forskar i ämnet elkvalitet, anser att det skall kosta för dem som ”förstör spänningskvaliteten”! Läs citat från ELFORSK, Appendix 2, ur sida 1(av 15). Se nedanstående referens [9b].
De skriver även här om att det är nödvändig med en fortgående skärpning av emissionsnivåerna i apparatstandarderna för massprodukterna som användes i (lågspänningsnätet i) bostäder och kontor, såsom ökade krav på ”elektroniklikriktningen”, som ju finns i all elektronik såsom mobilladdare, skrivare, datorer, lågenergilampor och LED-lampor.
De skriver vidare:

6. "Elmätare slås ut av mobilladdare" – Smålandstidningen skriver vidare:
Kommunala Nässjö affärsverk tvingas nu att byta ut över 1 000 alldeles nya elmätare hos sina kunder. Mätarna skulle kunna avläsas elektroniskt på distans, men mätarna har visat sig vara så känsliga att de störs ut av enkel hemelektronik som till exempel en mobilladdare.
Att byta elmätarna kostar över två miljoner kronor, pengar som leverantören får stå för.
Läs mera på SVT – i maj 2009.

7. Nya Wermlands-Tidningen, skriver 2009-01-30
9 000 nya elmätare byts ut
Nya Wermlands Tidning
http://www.nwt.se/karlstad/article460909.ece
Ser att de skrivit fel i texten PRC (som ju rimligen måste vara PLC)

8. Prestandautvärdering och analys av tre elnätskommunicerande AMR-system
Se referens
[6].
Daniel Asplund (KTH), beskriver bl.a.;
fyra olika typer av brus som kan identifieras och analyserar i ett typiskt kundanslutet lågspänningsnät [
6b].

9. Teknikfrågan i Ny Teknik.
Vad mäter elmätaren när lampan är dimrad?
Publicerad 28 maj 2013
TEKNIKFRÅGAN. Kan du besvara frågan om hur elmätare reagerar på en dimmer?
I Ny Tekniks spalt Teknikfrågan är det ni läsare som frågar och svarar på intrikata frågor. Läs mer:
Mätaren som nettomäter automatiskt
Så vill svenska elbranschen lösa problemet


Tillbaka till början.





EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 3 (17)

B) Led-lampor stör andra apparater – försäljningsförbud av ESV.

1Led-lampor kan sinka internet
(skriver - Näringslivets branschnyheter, 2011-12-13)
www.mentoronline.se/iuware.aspx?pageid=132580&ssoid=148138
Led-lampor som stör andra apparater i hemmet har fått försäljningsförbud av Elsäkerhetsverket.
>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>
Läs vad - Elsäkerhetsverket - skriver om Produktsäkerhet:
www.elsakerhetsverket.se/sv/Produktsakerhet/
 - - - - - - - - - - - - - - -

1. Gatuarmatur avger störningarFörsäljningsförbud.
Gatuarmaturen, som är försedd med en induktionslampa, avger ledningsbundna störningar, alltså störningar som fortplantar sig i det elnät som den är ansluten i. De störningarna kan påverka funktionen hos annan utrustning som sitter ansluten. Uppmätta störningar ligger på 60,7 dB över gränsen.
Armaturen avger också utstrålad störning på 17,1 dB över gränsen vilket kan påverka utrustning i närheten. Elsäkerhetsverket har beslutat om försäljningsförbud och återtag från återförsäljare.

2. Ny Teknik skriver om dessa störande LED-lampor
Fyra av fem led-lampor underkända
139 av 168 ledlampor får underkänt i ett ny EU-test. Väsentligt sämre än väntat, anser Elsäkerhetsverket. Publicerad 15 februari 2012 00:00

3. Där stoppas varannan led-lampa
Mer än hälften av led-lamporna som Elsäkerhetsverket testat har fått försäljningsförbud. Anmärkningsvärt, tycker myndigheten. Publicerad 12 december 2011 09:41
Led-lampan stör elnätet
Flera led-lampor har fått försäljningsförbud på sistone. Orsak: de sprider störningar på elnätet.

2Den information du fått här ovan, visar väl på att jag haft rätt i många år. . . . .
De nya lamporna är värre än glödlamporna – vad göra!?
3Se hur jag mäter (med min toppvärdes­visande högfrekvens–millivoltmeter) i referens [5], samt i dokumentet om: Mätning av ledningsbunden störning

3-fas filter.

1Foto på Thorleif, då han håller i prototypen till 3-fas-filtret, som är ”tungt” eftersom drosslarna innehåller mycket järn. Detta pga. att det är faktiskt det bästa sättet att ”äta upp störningarna”, dvs. att göra om störningarna till värme­förluster i järn­kärnorna.

Du ser även det mindre DC-filtret som användes på sjukhuset (version av filter till bilar).

2År 2003 gjordes det även ett 1-fas filter, med samma dubbeldrossel, eftersom denna är utmärkt använda då den inte blir mättad så lätt av ström-transienter.
3Mitt nätavstörningsfilter blir därför mycket bra på att dämpa emissionsnivåerna av t.ex. ström-transienter (di/dt), som jag mäter i storheter som magnetfältets tidsderivata (dB/dt) eller s.k. inducerad spänning. En ström-transient som t.ex. kan störa eller förstöra en annan elektrisk apparat. Bra nätavstörningsfilter sparar både tid och kostnad, för underhåll av elektriska utrustningar i industrin, eftersom de håller längre om man tar till sig mina erfarenheter.
D.v.s. industrin kan få mindre med underhållskostnader, både på apparater och människor, eftersom samma induktionslag gäller för både elektriska apparater som för människor!
Se vad Rolf Lindgren (Vattenfall, Transmission) skrev för ELFORSK, 1993 [12].


Tillbaka till början.




EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 4 (17)

C) Växelriktare är ofta potentiella störkällor.

1. Att växelriktare alltför ofta har nätfilter som inte är värda ”namnet”…
Detta har jag påpekat i över 10 år, då jag sett hur deras nätfilter var konstruerade!

2. Och när tidningen ELINSTALLATÖREN 04 maj 2020 skriver om detta blev jag,
både glad och häpen över att någon äntligen tar upp detta ämne.

3. Därför stör solcellerna (kolla ELINSTALLATÖREN 04 maj 2020 <Lnk>).

4. De skriver att: optimerare och växelriktare kan vara potentiella störkällor!
Denna utmärkta artikelserien var skriven av Charlotta von Schultz – Stort TACK!

5. Här ser du delar av TACK-mejlet:

Hej, och
Tusen Tack för utmärkta artiklar, Del 1-4.
Såg först i dag del 4 och detta med antennen du ritat in är sååå,
"Mitt i prick" Det gäller din "bästa i år-artikel": Därför stör solcellerna
Citerar dig där du skriver:
som i sin tur kan fungera som oavsiktliga sändarantenner.

Men det som kallas för filter, och som sitter i modern elektronik
är konstruerade på samma sätt som en "sändarbalun"!
- Ja det är faktiskt sant!
En sändarbalun vars uppgift är att få ut "Högfrekvent energi" på antennen – i detta fallet elnätet…
eller vidare ut i hela anläggningen o även på DC ledningarna,
och solcellerna på taket – en sådan utmärkt antenn:-\

Jag har skrivit en artikel (i Electronic Environment #3.2009) om detta,
som jag gärna vill delge dig.
Har även pratat med ELLEVIO, och de är medvetna om problemet, var svaret.
- Men det händer inget…

Min artikel i Sveriges EMC-tidning, nummer 1, och rubriken är:
Är felkonstruerade (nätavstörnings-)filter i hemelektronik,
orsaken till PLC-störningar?
Här är länken till PDF-filen:
<http://emc-thorleif.se/pdf/ee_Electronic_3_09_s14-15.pdf>

Där ser du hur en sändarbalun beskrivs och även hur ett  riktigt
nätavstörningsfilter värt namnet, borde vara konstruerad!

Som även finns på min hemsida:
www.emc-thorleif.se
Där på sidan 2 finns mera.
Men det viktigaste för mig är kunskapen i EMC
–- Och inte att göra snygg hemsida (som du nog ser)…

Kom gärna med synpunkter o kritik - Tack!

Eller om du känner någon som med denna kunskap,
 kan skriva om o redigera artikeln är det OK.
Jag kan också tänka mig att som pensionär (jag har ju tid),
att skriva om den för er.
Ja - då dessa grundfundament i EMC (sanningar), jag beskriver,
kvarstår o sanningen blir än mera viktiga,
med era artiklar – Tack!

Hälsningar från
EMC-Thorleif
/Thorleif Sand
ps
Jag har även licens – ett Radioamatörcertifikat.


Tillbaka till början.




EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 5 (17)

D) EMC-problematiken och grunderna – en liten repetition.

En del av detta kan du läsa om i referens 11 och 1a, och på Wikipedia:
Jordningssystem är den del inom elektriska distributionssystem som säkrar systemets jordning.

Man säger att EMC-problematiken kan delas upp i 4 delproblem – orsaker.
Detta är viktigt att veta då man skall mäta dessa, och därefter vill ”förebygga” störningar. Eftersom dessa 4 olika typer av störningarna skall bekämpas på skilda sätt så listar jag dem här.

1. Gemensam impedans, eller för att använda engelska, ”Common Impedance ("Ground") Coupling”. Ett belysande exempel, och upphov till problem, är upp­bygg­naden av vårt 3-fas elnät (lågspänningsnät). 3-fas nätet med sitt 4-ledarsystem (TN-C- eller TN-C-S-system), där man använder PEN-ledare. Viket innebär ström-transienter i nolla, orsakar spänningstransienter, vilka blir störningar direkt galvaniskt kopplade till skärmarna i skärmade ledningar och till plåthöljena på alla vitvaror.
De tre nedanstående benämns för FÄLTEMISSION, eller utstrålad störning (enl. ESV)
och måste särskiljas från ovanstående punkt [11].

2. Kapacitiv koppling – ett närfältsproblem [11] – där elektriska växelfält (såsom transienter eller pulser) kopplas över till annan utrustning genom något som ofta kallas för influens [1a].

3. Induktiv koppling – ett närfältsproblem [11] – där magnetiska växelfält (såsom transienter eller pulser) kopplas över till annan utrustning genom något som ofta kallas för induktion [1a]. Där vi genom Faraday's Lag kan få förståelse för den inducerad spänning som genereras i alla andra strömkretsar.

4. Radiofrekvent överföring – ett fjärrfälts-problem [11] – där ett elektromagnetiska fält alstrar störningar i annan teknisk utrustning.
Här är förhållande mellan E- och H-fältet 377 ohm, vilket inte är fallet i punkt 2 och 3 här ovan.

Detta med när-och fjärrfält tas även upp i referens 1a ovan. Läs dessa avsnitt för att få större förståelse för EMC.


Tillbaka till början.





EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 6 (17)

E) Lite om mig själv

Jag Thorleif Sand, har yrkesbakgrund i teknikföretag, och sedan mitten av 70-talet har jag arbetat på olika utvecklingsavdelningar på High-tech företag. Elektronikkonstruktion, programmering av bl.a. drivrutiner för mikrodatorer samt systemering av programvara var det jag sysslade med.

Har under åren rest till en mängd tekniska möten, runt om i Europa samt i norden och Sverige.
Höjdpunkten var kanske extrakursen ”störningsbekämpning i elektroniska system”, som jag gick på i slutet av 70-talet?
Eller var det kanske EMC-mötet i Paris (1990), eftersom jag under några år även var ansvarig i företagets typprovning av radiosändare. Denna kunskap om en del ingående komponenter i radiosändare, såsom bra lågpassfilter är en mycket bra kunskap att ta ”med sig” då man skall konstruera bra nätavstörningsfilter.

Vi som försöker övervinna apparaternas bristande förmåga på EMC-immunitet, för alltså en kamp mot apparaters brist på att vara ”kompatibla”, eller rättare sagt deras ”oförenlighet” med verkligheten.

Det är olika elektromagnetiska störningar som orsakar denna ”oförenlighet” som jag beskrivit i punkt A - 1, och i förordet här ovan. Det finns ett engelskt uttryck EMI (Electromagnetic Interference), som brukar användas.
Om en apparat eller utrustning störs av elektromagnetisk emission (”utsläpp”), från annan elektroteknisk utrustning, så har den alltså dålig immunitet, och man skiljer då på immunitet mot ledningsbunden emission och fältemission (där undergruppen när- eller fjärrfält måste separeras).

Eftersom olika elektriska apparater är anslutna till elnätet, så koncentrera jag mig på detta med ledningsbunden störning av tre skäl:

1. Källan till ledningsburna störningen – ofta en elektronisk apparat med likriktning.
Detta är ursprunget till en ledningsbunden störning (emission), i likhet med en radiosändare som via en koaxialkabel (eng. feeder) matar antennen.
Beträffande detta (med att ledningsnätet blir en ”antenn”), så vill jag med min artikel i Electronic Environment #3.2009, ånyo påpeka att varenda drossel (i nätfiltrens ingående ström­kompenserad drossel, och), även är avsedda att sitta i en radiosändares ”interface” mot antennen!
–Det kallas en sändarbalun, d.v.s. en anpassning mellan sändarens slutsteg och
antennen, eller som i detta fallet – elnätet…
– Hur kan intelligentian tillåta detta?

2. Källan till en luftburen störning/fältemission, är från början ofta genererad av en ledningsbunden apparat. Detta pga av den felaktiga konstruktionen med en ström­kompenserad drossel till att dämpa alla synkrona strömtransienter.
–Hur galet har man här tänkt – eller har man tänkt?

3. Tredje motivet går att läsa här nedan – det har inverkan av detta med att vara icke-kompatibel.

Med mina mätningar vill jag komma åt störningarnas ”källa” – de snabba ström-förändringarna, som jag beskriver i förordet.
Se foto på min PROVBÄNK för mätning av ledningsbunden störning (smutsig el) [5].
Där kan jag alltså detektera dessa snabba ledningsbundna synkrona ”ström-transienter” (snaba strömförändringar), som bl.a. elektroniklikriktningen i nästan all hemelektronik och nya energisnåla lampor genererar. Detta synkrona impulsbrus sändes ut på kablarna i elnätet – som då fungerar som en antenn (och som utan vettiga filter, sekundärt ofta blir en källa till luftburna störningar, s.k. fältemission). Även detta beskrivs i min artikel, i Electronic Environment #3.2009. Se punkt A - 1, här ovan.

Jag inser efter att ha tittat på detta i 15 år, att det är ström-transienterna (läs strömderivatan) man skall granska, och försöka bekämpa! Medan de krav (EMC- reglementen) som finns på utrustningar ofta koncentrerar sig på spänningsvariationer!

Jag beskriver detta mera på denna hemsida i dokumenten:

   ►   Mätning av ledningsbunden störning – Kabel-EMI. .

   ►   ELKVALITET.

Arbetar f.n. med lite konsultuppdrag, bl.a. konstruktion av nätavstörningsfilter.


Tillbaka till början.






EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 7 (17)

Tillbaka till början

R) Referenser, böcker, länkar och annat av intresse

0.

Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.
Elektromagnetism är samlingsnamnet för de tre helt olika typerna fältenemission [11 & 1a]:
  ●  Elektriska växelfält och mäts som förskjutningsström
(ett ord som Maxwell införde).
  ●  Magnetiska växelfält och förståelse fås med hjälp av Faradays Lag (Induktionslagen).
  ●  Elektromagnetiska fält – ett fjärrfält som uppträderfjärran” från antennen [3a & 5].

1.

1.

STARKSTRÖMSELEKTRISKA RADIOSTÖRNINGAR.
Den ovanstående rubriken hittar vi på sidan 97 i;
Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik

Elektroingenjörsföreningens sammanträde den 31 mars ägnades helt åt rubr. ämne.
I det följande återgivas såväl de båda inledningsföredragen av ing. Löfgren och dr Dahlgren som den härpå följande diskussionen tillika med ett senare ingånget bidrag av ing. Glas, vilket erbjuder intresse som komplettering av diskussionsmaterialet.

INNEHÅLL:
  ●  
Starkströmselektriska förbrukningsapparater som störningskällor,
        av ingenjör E. Löfgren (sidan 97 - 103) [1a].
  ●  
Störningar från kvicksilverlikriktare,
        av dr F. Dahlgren (sidan 103 - 108) [1b].
  ●  
Rundradiostörningar ur statistisk synpunkt,
        av ingenjör E. T. Glas. - Diskussion (sidan 108 - 111) [1c].
  ●  DISKUSSION (sidan 111- 112) [1d].

1a.

STARKSTRÖMSELEKTRISKA FÖRBRUKNINGSAPPARATER SOM STÖRNINGSKÄLLOR.
PDFad, ELKVALITET och EMC-grundkurs; Teknisk Tidskrift 1933.
Av E. LÖFGREN. (sidan 97 - 103) <http://runeberg.org/tektid/1933e/0099.html>.
Sök bl.a på ”störspänning” - Y-axeln, så ser du att d
essa dokumenten är ”huvudet på (störnings-)spiken” då det gäller elkvalitet och EMC-frågor. Mera bevis hittar du i referenserna [1b, 1c 1d]

Störningarnas uppkomst (citat från sidan 98, högra kolumnen).
I regel kan man återföra störningsorsakerna till ett kontaktställe, där strömmen brytes och slutes. Beträffande störningskällornas natur har det rått delade meningar.
  ●  Enligt en uppfattning framkallar helt enkelt den i tilledningarna till kontaktstället uppkommande spännings- och strömstöten genom influens- resp. induktionsverkan en stöt i en närliggande mot­tagarantenn, varigenom apparatens av­stämnings­kretsar sättas i egensvängningar.
  ●  Enligt en annan åsikt råkar vid in- och urkopplingen led­ningssystemet med anslutna apparater i dämpade hög­frekventa svängningar, som ge upphov till en utstrålning av elektromagnetisk energi.
Ledningssystemet skulle med andra ord fungera på liknande sätt som en gnistsändare. Eventuellt skulle gnistan eller ljusbågen vid brytstället under vissa förhållanden kunna få ett negativt motstånd och därigenom befordra uppkomsten av svängningarna.
I själva verket torde båda dessa uppfattningar innehålla en kärna av sanning, ehuru de var på sitt sätt äro alltför ensidiga. Överföringen av störningarna till radiomottagare sker icke blott från tilledningarna till det störande kontaktstället utan även från andra delar av samma ledningsnät eller t.o.m. från intilliggande ledningsnät. Den rena strålningen däremot synes icke spela någon nämnvärd roll.
Störningarna överföras visserligen genom elektro­magnetiska vågor, men icke, eller åtminstone i mycket ringa grad, genom fria rymdvågor utan huvudsakligen genom vandringsvågor längs lednings­system. Själva den s.k. störningskällan, dvs. den apparat, i vilken brytningarna och slutningarna av strömmen äga rum, är i och för sig i regel tämligen ofarlig ur störningssynpunkt. Det är blott i förbindelse med ett ledningsnät som den får möjlighet att utsända vandringsvågor, vilka i sin tur inverka störande vid radiomottagning.

En av de första, som för förklaringen av radiostörningarna tillgripit teorin för vandringsvågor, synes hava varit prof. Absalon Larsen i Köpen­hamn.

ABSALON LARSEN: Om Radioforstyrrelser og Midler der­imod.
Radio Pressens Forlagr. Köpenhamn 1928.

1b.

Störningar från kvicksilverlikriktare,
av dr F. Dahlgren (sidan 103 - 108) <http://runeberg.org/tektid/1933e/0105.html>.

1c.

Rundradiostörningar ur statistisk synpunkt,
av ingenjör E. T. Glas. - Diskussion (sidan 108 - 111) <http://runeberg.org/tektid/1933e/0110.html>.

1d.

DISKUSSION (sidan 111- 112) <http://runeberg.org/tektid/1933e/0113.html>.

Tillbaka till början – Tabellen med Referenser fortsätter på nästa sida.




EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 8 (17)

Tillbaka till början

Referenser, böcker, länkar och annat av intresse – fortsättning på.

 Tillbaka till början

2.

Här nedan kommer det citat ur ett godkännande-dokument för en elektronisk last, en LED-lampa (Floodlight LED 28x0,2W; Biltema ArtNr: 35-0047).
Denna LED-lampa alstrar (enligt mina mätningar) en 10 gånger större ”störspänning” än en vanlig glödlampa på 60 W [5].

EG- FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE
EC-DECLARATION OF CONFORMITY
INTYGAR ATT KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING AV DENNA PRODUKT
ÖVERENSSTÄMMER MED FÖLJANDE DIREKTIV
1 OCH STANDARDER2

DECELERATES THAT CONSTRUCTION AND MANUFACTURING OF THIS PRODUCT
COMPLY WITH THE FOLLOWING DIRECTIVES
1 AND STANDARDS2
  1.  2006/95/EC, 2004/108/EC
  2.  EN 60598-1:2004+A1:2006, EN 60598-2-5:1998, EN 55015:2006
       EN 61547:1995+A1:2000, EN 61000-3-2:2006,
       EN 61000-3-3:1995+A1:2001 +A2:2005

3.

DET ÄR INGEN KONST ATT MÄTA SPÄNNING OCH STRÖM OM MAN VET HUR DET FUNGERAR!

Läs kompendium i, grundläggande el-mätteknik[PDF]

Läraren Bengt Stenfelt (skriver på sin hemsida) om praktisk elmätning, ett citat:
Det tycks inte vara speciellt komplicerat att mäta lik- eller växelspänning (ström) med en vanlig multimeter. Det är det inte heller, så länge det gäller en ren likspänning eller en sinusformad växelspänning. I dessa fall klarar man sig med den allra enklaste mutimetern för att få någorlunda korrekta mätvärden. Slut citat.

4.

Elkvalitet, övertoner i elnät Länk

Välkommen till en av Bengt Stenfelt:s sidor om praktisk elmätning. Den här sidan innehåller några grundläggande begrepp som är bra att känna till vid mätningar i elnät innehållande övertoner!
Ett citat:
De enklaste (och mest förekommande) multimetrarna är RMS-visande. Det innebär att multimetern visar korrekt effektivvärde endast vid sinusvåg. Förklaringen är en enklare teknik i mätvärdesbehandlingen, instrumentet mäter det likriktade medelvärdet av spänningen eller strömmen, multiplicerar detta värde med 1,11 (se sid. 5) och visar sedan detta värde som effektivvärdet. Förhållandet 1,11 mellan medelvärde och effektivvärde gäller ju endast vid sinusform varför instrumentet presenterar ett felaktigt värde vid andra kurvformer.
Läs speciellt vad han skriver om Olinjär krets och betrakta bilden, med den snabba stigtiden hos strömmen!
Slut citat.

.




Tillbaka till början – Tabellen med Referenser fortsätter på nästa sida.




EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 9 (17)

 Tillbaka till början

Referenser, böcker, länkar och annat av intresse – fortsättning på.

5.








(5.)

Thorleifs PROVBÄNK för mätning av ledningsbunden störning.

En kort redogörelse av EMC-Thorleifs mätningar av elkvalitet, med hjälp av, typ Rogowski-spole [Wiki], med en känslighet på 2,8 mV/A.
Elektroniska laster orsakar en ledningsbunden störning (ofta synkront impulsbrus & harmoniska övertoner) som inte är sinusformade, hur skall man då mäta!? Se min beskrivning här & ovanstående [1].
Det finns även andra uttryck såsom ledningsbunden emission, ”smutsig el”, och god ström (ha hög strömgodhet i belastningen) från elnätet, se Elforsk Perspektiv nr 2 07 [8].
Bevis för att min mätmetod är ”ganska rätt”, hittar du i referenserna [3, 4 & 11, 11a, 11b, 11c & 11d].

Min enkla mätmetod, går ut på att få ett mått på strömderivatan, i ett sorts "benchmark"-test där den vanliga glödlampan får vara referens och kriterium för "strömgodheten" [8: Elforsk projekt 3905]. Denna mätmetod förefaller vara ”rätt”, även då det gäller att få ett enkelt bevis för ett nätfilters eller en X-kondensators verkan.
Mätning av symmetriska ledningsbundna DM-störningar på elnätet, utförs således genom att detektera den av lastströmmens inducerade spänningen Ulm (läs störspänning), och vi får bevis för att elektroniska icke resistiva laster orsakar större störspänning eftersom strömderivatan är högre.
Därför passar det med ett citat från University of Technology Sydney [11a].
         If a time varying magnetic field links with a conductive loop,
         then Faraday's Law applies and a voltage will be induced in the loop
[p.6; 11a].
STÖRSPÄNNING [1a] och ULm [11b].

Den i mätspolen (på bilden), genereras (induceras) växelspänningen, benämns störspänning
Läs mera i referens [1a, sidan 101, fig. 8 & 9].
Denna störspänning ULm, är propor­tionell mot magnetfältets tidsderivata (fältets växlingssnabbhet) och ”mutual inductance” (Lm), dvs överhörning mellan fas – nolla, samt mätspolen [11b].
Den i mätspolen inducerade störspänningen ULm, detek­teras och presenteras, på min högfrekvens-millivoltmeter som en spänning (mV), som har förstärkts (toppvärde) och presenteras omräknat till millitesla per sekund (mT/s) – den vedertagna enheten för magnetfältets tids­derivata. Eftersom mätspolen har en kvadratmeter effektiv yta, så motsvarar mätvärdet i millivolt (mV), magnetfältets tids­derivata i millitesla per sekund (mT/s). Viket ju här även är ett sorts mått på strömderivatan (di/dt).
Detta är väl vettigt om man vill få reda på hur hög strömgodhet en ”elektronisk last” har?
Se som referensinfo om det gamla ordet ”strömstöt” i sammanställningen Luftburen emission (punkt 2, 3 och ref. 1a.), samt här ovanstående punkt 3.
Alla laster drar en ström (en symmetrisk ström, DM), som vi ibland benämns för normalmod-signal (vid 50 Hz), vilket även kallas för att strömmen är i balans. På engelska talar man om, Differential Mode eller om symmetrical mode.
Strömmen (och resulterande störspänning) från en 60 watts glödlampa är referens (se lampan till höger i bilden).
Denna last är resistiv, har den en hög strömgodhet, eftersom det enbart alstras (genereras) en DM-ström som är 50 hertz, dvs. det finns inga övertoner (= dvs. utan fasförskjutning och störningar/brus/spikar).


Som exempel på en last med dålig strömgodhet (en riktig verkningsfull ”störgenerator”) tar vi en diodlampa (en s.k. LED-lampa) med en inmonterad switchad strömförsörjning. Denna drar därför ström ”stötvis” med en mycket snabb uppladdningstransient (uppladdningsström vid topplikriktning), vilket gör att kabeln blir ”nedsmutsad” med 50 hertz synkrona spikar o transienter. Dvs den genererar smutsig elektricitet! Detta borde väcka mera uppseende! Se mera mätresultat om mätning av Ledningsbunden emission.

Tillbaka till början – Tabellen med Referenser fortsätter på nästa sida.




EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan Sidan 10 (17)

Tillbaka till början

Referenser, böcker, länkar och annat av intresse – fortsättning på.

 Tillbaka till början

6.

Prestandautvärdering och analys av tre elnätskommunicerande AMR-system

av DANIEL ASPLUND (KTH)
Master of Science Thesis
Stockholm, Sweden
XR-EE-SB 2006:016
Ett 124-sidigt PDF-dokument <IR-SB-XR-EE-SB 2006_016.pdf>

6a.

Citat från sidan 20:

2.1.3.1 Brus

Brusstörningar i elledningar är ett stort problem för dataöverföring, eftersom de ofta har
egenskaper som är svåra att förutse och analysera. Till skillnad från andra väldesignade
kommunikationsmedium så kan man inte förutsätta att elnätet representeras av en additiv, vit
och Gaussisk bruskälla (AWGN) [14]. Istället är brusegenskaperna hos elnätets
kommunikationskanal svåra att förutse, med såväl färgat bakgrundsbrus, som smalbandigt
brus och impulsbrus. Få elektroniska nätverk visar en så stor variation av signalspektrum som
lågspänningsnäten. Störningskällor är ofta elektrisk apparatur ansluten till lågspänningsnätet
hos elkonsumenten. Sådana bruskällor kan vara elektriska motorer, lysrör, radiosignaler,
strömbrytare och annan elektrisk apparatur som är ansluten till elnätet [7].

6b.

Citat från nedtill på sidan 20:

I och med att elektriska apparater används vid olika tillfällen, lysrör tänds och släcks och så
vidare, så varierar bruset med tiden och är omöjligt att förutse. Strömbrytare kan vid det
strömbrytande ögonblicket ge en smal spännings- eller strömtopp, och ses som en
högfrekvent transient i frekvensspektrumet [8]. Följande avsnitt syftar till att ge en förståelse
för de vanligaste störningstyperna i lågspänningsnätet.

Om man analyserar frekvensspektrumet i ett typiskt kundanslutet lågspänningsnät kan fyra olika typer av brus identifieras:

  • färgat bakgrundsbrus, som bl.a. härrör från olika anslutna hushållsapparater, t.ex. datorer, dimmers och hårtorkar

  • smalbandigt brus, som härrör från t.ex. amplitudmodulerade sinussignaler från TV och radiosändare

  • synkront impulsbrus, som är synkront med nätets AC-frekvens, dvs. brus med frekvenskomponenter som är multiplar av nätfrekvensen 50 Hz

  • asynkront impulsbrus, som härrör från frekvensspikar i samband med att t.ex. strömbrytare slås till/från

6c.

Citat från sidan 26

2.1.3.3 Frekvensomriktare
En stor störningskälla och spridare av brus i elnätet är frekvensomrikaren.
Frekvensomriktaren används för uppstart och varvtalsreglering hos olika asynkrona motorer. . . . . .
. . . .
De branta flankerna hos fyrkantsvågen dvs. de korta stigtiderna, ger upphov till högfrekventa spänningsövertoner. Störningar med frekvenser upp till 100 MHz kan spridas i det matande nätet. Denna egenskap gör frekvensomriktaren till en otrevlig fiende för elnätskommunicerande system [12].

.

Tillbaka till början – Tabellen med Referenser fortsätter på nästa sida.




EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 11 (17)

 Tillbaka till början

Referenser, böcker, länkar och annat av intresse – fortsättning på.

7.

Elforsk rapport 96:15

Förslag till definitioner och mätmetoder för elkvalitet
Ett PDF-dokument på 102 sidor (c:a 5 MB)

7b.

Appendix 2, till Elforsk rapport 96:15 (finns som sidan 49 ff, i PDF-filen ovan i ref 1)
Några citat, från sidan 1 (av 15):

Förslag till debiterbara storheter:

Detta appendix rörande effektdefinitioner och debiterbara storheter är tänkt som ett diskussionsinlägg om möjligheten att ta betalt från de kunder som i större utsträckning förstör spänningskvaliteten i första hand vad gäller övertoner men även gällande osymmetrier.
. . . . . .
Som inledningsvis sas är detta appendix endast ett inlägg för att starta en debatt om hur en försämring
av spänningskvaliteten skall kunna motverkas genom
- att ge kunden en på ekonomi baserad motivation till avstörning
- att ge ekonomiska resurser till nätägaren att åtgärda på nätnivå.
Bortglömmas bör ej heller en nödvändig fortgående skärpning av emissionsnivåerna i apparatstandarderna för lsp-nätens massprodukter, exvis elektroniklikriktningen.

8.

Nyhetsbrev från Nätverket för Elmät
Elforsks projekt 3905, Ramprojekt MätningNo 6 juni 2006
Ett 2-sidigt PDF-dokument <nyhetsbrev6_elmat.pdf>

9.

Elforsk rapport 96:15

Förslag till definitioner och mätmetoder för elkvalitet
Ett PDF-dokument på 102 sidor (c:a 5 MB)

9b.

Appendix 2, till Elforsk rapport 96:15 (finns som sidan 49 ff, i PDF-filen ovan i ref 1)
Några citat, från sidan 1 (av 15):

Förslag till debiterbara storheter:

Detta appendix rörande effektdefinitioner och debiterbara storheter är tänkt som ett diskussionsinlägg om möjligheten att ta betalt från de kunder som i större utsträckning förstör spänningskvaliteten i första hand vad gäller övertoner men även gällande osymmetrier.
. . . . . .
Som inledningsvis sas är detta appendix endast ett inlägg för att starta en debatt om hur en försämring
av spänningskvaliteten skall kunna motverkas genom
- att ge kunden en på ekonomi baserad motivation till avstörning
- att ge ekonomiska resurser till nätägaren att åtgärda på nätnivå.
Bortglömmas bör ej heller en nödvändig fortgående skärpning av emissionsnivåerna i apparatstandarderna för lsp-nätens massprodukter, exvis elektroniklikriktningen.

10.

Energiforsk – Nyare rapporter av intresse (ENERGIFORSK AB = tidigare Elforsk)

10a.

Propagation of Supraharmonics in the Low Voltage Grid

Energiforskrapport 2017:461 (Rapport 2017:461) - Sarah Rönnberg, Math Bollen

10b.

Vågformer från vind- och solel
Energiforskrapport-2018-469

Tillbaka till början – Tabellen med referenser slutar här




EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 12 (17)

 Tillbaka till början

Referenser, böcker, länkar och annat av intresse – fortsättning på.

11.

EMC – Grundkurser
EMC – är det ett närfälts-problem, eller fjärrfälts-problem (
near-field problem or far-field)?

EMC – är det ett närfälts-problem, eller fjärrfälts-problem (near-field problem or far-field)?
Båda referenserna (11a & 11b), nedan, ”benar” upp EMC-problematiken med att först ta upp detta med
Common Impedance ("Ground") Coupling (viket är ett problem i Sverige med sitt 3-fas 4-ledarsystem (TN-C- eller TN-C-S-system). Men detta tar jag inte upp här.
Jag försöker koncentrera mig på nästa viktiga fråga om EMC-problemet orsakas av närfält eller fjärrfält.
Detta är viktigt att veta då man skall mäta dessa, och vill ”förebygga” störningar [11a ]. Detta med när-och fjärrfält tas även upp i referens 1a ovan. Läs dessa avsnitt för att få större förståelse för EMC.
Faraday's law of induction (wiki-EN) Wikipedia:
http://en.wikipedia.org/wiki/Faraday%27s_law_of_induction

11a.

UTS:Engineering (University of Technology Sydney) har en grundkurs i EMC, vilket ingår som lektion 6, i kurs, 48551 om ”Analog Electronics, 2014”. Läs, Kap. 6, 6 sidor (231-) i detta 333-sidiga Kompendium:
Lecture 6 – Electromagnetic Compatibility (p.231-) .          <http://services.eng.uts.edu.au/>

Principles of EMC (quotation/citat from page 231-):

Principles of EMC (quotation/citat from page 231-):

Electromagnetic compatibility refers to the capability of two or more electrical devices to operate simultaneously without interference.

Inductive Coupling (quotation/citat from Chapter 6; page 6.6):

Inductive coupling is where a magnetic field from some external source links with a current loop in the victim circuit. . . . .
Any current creates a magnetic field. We know from Ampe`re's Law that the field strength is dependent on the current enclosed by our path of integration in circling the current. A current loop therefore creates a magnetic field. . . . .
If a time varying magnetic field links with a conductive loop, then Faraday's Law applies and a voltage will be induced in the loop. (Se formler nedan, I nästa punkt.)

11b.

Se ett bildspel från INTEL's hemsida, om överhörning (crosstalk):
Educational slideshow on capacitive and inductive crosstalk

Formel för spänningspulser orsakade av magnetfältets frekvensberoende induktiva överhörning,
– en inducerad spänning enligt Faradays lag:
Se spänningspulsen/transienten i grafen nedan[Fig 5:2].

Vid sinusformad störning (I) gäller Läs i referens 11d.
Elektriska fältet orsakar (genom influens ) en frekvensberoende kapacitiv överhörning
– en förskjut­nings­ström -

<http://download.intel.com/education/highered/signal/ELCT762/class19_Crosstalk_overview.ppt>

11c.

forts

Statens provningsanstalt skriver om EMC-problematiken och lösningar.

Crosstalk on Printed Circuit Boards SP, av J Carlsson – 1994

The crosstalk is a near-field problem and as such often divided into two different parts: common impedance coupling and electromagnetic field coupling. … The electromagnetic field coupling part of the crosstalk is often divided into inductive and capacitive coupling. The problem when the inductive and capacitive coupling should be analysed is to find the stray inductances and capacitances for the problem.

www.sp.se/sv/index/research/EMC/Documents/lccalc.pdf

På sidan 23 ff kan man se diagram (Fig 5:2) som räknats ut med hjälp av
bl.a. Faraday's lag. Se urklipp här nedan.  Till början

Tillbaka till början – Tabellen med referenser slutar här




EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 13 (17)

 Tillbaka till början

Referenser, böcker, länkar och annat av intresse – fortsättning på.

11c.

Statens provningsanstalt skriver om EMC-problematiken och lösningar.

Forts. fr. föregående sida.

www.sp.se/sv/index/research/EMC/Documents/lccalc.pdf

På sidan 23 ff kan man se diagram (Fig 5:2) som räknats ut med hjälp av
bl.a. Faraday's lag. Se urklipp här nedan.

11c,
fig.

Graf – Figure 5:2 (From page 23, Crosstalk on Printed Circuit Boards [11c])

11d.

HARDWARE DESIGN TECHNIQUES (ANALOG-DIGITAL CONVERSION) (216 pages)
CHAPTER 9 från: ANALOG.com

På sidan 20, hittar vi något viktigt för en EMC-detektiv,
Figure 9.11: Basic Principles of Inductive Coupling
nämligen att en strömslingas framkallar ett magnetfältet, som i sin tur genererar en inducerad spänning:
Vid sinusformad störning (I) gäller

Se även formler i ref. 11b.
Där:
  ●  M = Lm = Mutual inductance
  ●  I = IN = Noise current
  ●  ωN = 2πfN = Frequency of noise source current
  ●  B = Magnetic reflux density
  ●  A = Area of signal loop
  ●  V = uLm = Induced voltage (Noise Voltage)

Även på sidan 145, hittar vi något viktigt:
Noise Coupling Mechanisms
► Inductively Coupled (Magnetic Field)
● di/dt → Mutual Inductance → Noise Voltage
(Example: 1mA/ns produces 1mV/nH)

11e.

I Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik (sidan 17- 28),
kan man läsa om utförda mätningar på fält (”i fält”), och upptäckten och insikten om att störningar mellan ledningar är frekvensberoende. Man konstaterade även att förhållandena i Sverige är sämre ur störningssynpunkt än i Tyskland (med samma mätutrustning användes).

UNDERSÖKNINGAR BETRÄFFANDE ÖMSESIDIGA INDUKTIONEN
MELLAN PARALLELLA, I ÄNDPUNKTERNA JORDADE LEDNINGAR
.

http://runeberg.org/tektid/1931e/0021.html

Tillbaka till början – Tabellen med referenser slutar här



EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 14 (17)

Tillbaka till början

Referenser, böcker, länkar och annat av intresse – fortsättning på.

12.

Hälsoeffekter av kraftfrekventa elektriska och magnetiska fält – en översikt.

Vetenskaplig rapport av:
Rolf Lindgren, VATTENFALL, TRANSMISSION, skriven för ELFORSK (som var beställare).
VATTENFALL, TRANSMISSION; GT-RAPPORT; Nummer 3931; 1993-11-30 (40 sidor/ Bilaga i Chalmers-kompendium).

12a.

2.GRUNDLÄGGANDE FYSIKALISKA BEGREPP (Ett intressant citat från sidan 6):
2.1. Fält och strålning
Elektromagnetisk strålning är en vågrörelse som utbreder sig med ljusets hastig­het från olika källor, såväl naturliga som alstrade av människan. Strålningen kan karaktäriseras av sin våglängd eller frekvens. Våglängden anges i meter och fre­kvensen i Hz (antalet svängningar per sekund). Den engelske fysikern James Clerk Maxwell beskrev 1865 teorin för dessa elektromagnetiska vågor.
. . . . . . . .
För elektromagnetiska vågor i ELF-området är våglängden så stor att man be­finner sig i strålningens närfältsområde. Man brukar då inte längre tala om strål­ning utan delar upp den sammanlänkade elektromagnetiska vågen i dess bägge beståndsdelar - det elektriska och det magnetiska fältet. De brukar även benäm­nas kraftfält eftersom de inom fysiken används för att beskriva kraftverkan av elektrisk eller magnetisk natur. Alternativt kan fälten även definieras som det område inom vilket kraftverkan sker.
I frekvensområdet under 300 Hz återfinns kraftfrekvensen 50 Hz med våglängden 6000 km.

12b.

2.5. Hur skall exponering uttryckas? (Ett intressant citat från sidan 8-9): . . . . .
Magnetfältet är en vektor, d v s det har både styrka och riktning. . . . . . . . . . .
Magnetfältets kurvform kan även variera från ren sinus, som vid de större kraftledningarna, till fält av mycket ”taggigt” utseende från elektriska apparater.
Övertoner, ofta udda multiplar av 50 Hz, blir allt vanligare ju mer datorer och lysrör som installeras i elsystemet.
Transienter, d v s kortvariga, snabba förändringar av flödestätheten är vanliga i hus med vagabonderande strömmar.
Transienter liksom intermittent exponereing, d v s när fält slås av och på upprepade gånger, kan också ha betydelse för exponeringen.

12c.

2.6. Inducerade strömmar i kroppen (Ett intressant citat från sidan 9):
Yttre elektriska och magnetiska fält alstrar svaga elektriska fält och strömmar i en människokropp som befinner sig i fältet.
Man har länge känt till att mycket starka
magnetfält kan inducera strömmar i kroppen som kan ha en akut skadlig inverkan på nervsystem och hjärta, t ex hjärfibrillering. Även något svagare magnetfält kan ge exiteringseffekter i nervsystemet och andra biologiska effekter. En välkänd effekt är s k magnetofosfener, förnimmelser av ljus till följd av inducerade strömmar i ögats näthinna. (d'Arsonval, 1896). . . . . . . . . . . . . .
De internationella riktvärdena som tagits fram av WHO och IRPA, grundar sig just på kända akuteffekter av inducerad ström. De långtidseffekter, t ex cancer, som dagens forskning mycket handlar om, har hittills inte bedömts som så säkra att de kunnat läggas till grund för internationella gränsvärden.

De strömmar, som induceras från elektromagnetiska fält i vår vardagsmiljö, har inte visat sig ge några akuteffekter och är dessutom flera storleksordningar sva­gare än det brus av elektriska signaler som vi har i kroppen från hjärtat och från nervsystem och muskelaktivitet. Som nämnts tidigare är det emellertid inte säkert att det är styrkan på en signal som är av betydelse. Det kan också vara andra egenskaper som gör att våra celler uppfattar signalerna som "främmande" i för­hållande till de som kommer från den kroppsegna elektriciteten.

12d.

3.4. Genetiska effektmekanismer (Ett intressant citat från sidan 11)
En forskargrupp i Umeå har under lång tid studerat genetiska effekter på lymfo­cyter i blodet i samband med exponering för elektriska och magnetiska fält. Resultaten visar att kromosomskador är vanligare hos högexponerade ställ­verksarbetare. Man vet i dagsläget inte om skadorna är kopplade till fälten primärt eller till gnisturladdningar.
I senare undersökningar har man även studerat genotoxiska effekter på foster­vattenceller och funnit en tre-faldig ökning av antalet kromosomförändringar hos magnetfältsexponerade celler jämfört med kontrollceller.

15.

Liten kurs i Elektromagnetism, från DANNEX HF-EQUIPMENT; Sweden, med rubriken:
Introduction to Electromagnetics <http://www.dannex.se/theory/1.html> samt mera om
Near-Field and Far-Field <http://www.dannex.se/theory/3.html>
med lättläst diagram om Vågimpedans o avstånd till E- eller M-källan. Se grafiken:
http://www.dannex.se/theory/pict/image186.gif

16.

Praktisk liten kurs i Elektromagnetism, för att kunna bekämpa störningar i elektronik,
f
rån tillverkaren muRata, med speciellt intressanta underrubriker:
4-3-2. Basic nature of antenna
4-3-14. Near field and far field
(very interesting, with graphics)
4-3-15. Wave impedance
(very interesting, with graphics)
http://www.murata.com/products/emc/emifil/knowhow/basic/chapter04-P2

17.

Praktisk liten kurs i Elektromagnetism, för att kunna motverka fält som stör elektronik,
f
rån springer.comChapter 2 (pdf på 26 sidor med rubriken):

Basic EMC Concepts at IC Level

4.2 Near field versus far field (from page 7)
Although everybody is aware of the phenomenon of electromagnetic radiation, many misconceptions exist regarding this subject. This is mainly due to the confusing terminology as well as the fact that anything which is transmitted wirelessly using electromagnetic signals is commonly referred to as radiation.
All this leads people to make basically inconsistent remarks like “disturbances owing to a 50 Hz radiation”. As is explained in this section, far field radiation at 50 Hz is never encountered on Earth.




EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 15 (17)

Tillbaka till början

Referenser, böcker, länkar och annat av intresse – fortsättning på.

20.

FORMELSAMLING.

Chalmers Tekniska Högskola
Institutionen för mikrovågsteknik / S. Galt. Vt 1994

20a.
Sid. 1

Maxwells (fyra) ekvationer ur FORMELSAMLING:

Maxwells fyra ekvationer är grundval för elektromagnetism och hjälper oss förstå sambandet mellan ström, elektriska växelfält och magnetiska växelfält.

Länk1 & Länk2


Equation 3, Faraday's Law of Induction. It states that an induced electric field (E) is created by a changing magnetic flux density (dB/dt) with a polarity that opposes the changing magnetic field (-). The faster the flux density changes, the greater the induced electric field. + ref 11c.
Equation 1,
”Maxwell showed that a magnetic field (H) is created by a current (J) and a changing electric field (dD/dt). <http://www.coolmagnetman.com/magindex.htm>
D-fält & Electric displacement field

20b.
Sid. 2

FORMELSAMLING.

Ur Chalmes-kompendium (från sidan 2)

Faradays Lag (integralform),

20c.
Sid. 3

Universitetskurs i Elektromagnetism, från CTH (Chalmers Tekniska Högskola), med rubriken:
Ur Formelsamling i kurs-kompendium, från Chalmers, har jag tagit till mig formeln för:
Förskjutningsström:
(från sidan 3 av 4) och
Dessa formler gäller för närfälts-område (se även referensen
3 & 5, 6).

Förskjutningsström Displacement current (termen som Maxwell införde) ser du här en annan formel för [11b]

Dvs. det Elektriska fältets tidsderivata.

20d.
Sid. 2

FORMELSAMLING (Ur Chalmes-kompendium, från sidan 2).

Vågimpedans (och kommentar till):
Observera att numera användes i svensk litteratur (såsom tidskriften ”electronic environment”) termen ”Fältimpedans” för engelskans Wave Impedance.
Se även grafen från DANNEX HF-EQUIPMENT [15].
Även formeln för fältimpedans fick jag i detta kompendium:


Dessa formler gäller endast i fjärrfälts-området (även enligt SSM/SSI, referens [SSM
Länk].




EMC-Thorleif
EMC & Elektronik-KONSULT

Sidan 16 (17)

Tillbaka till början









Sidan 15 (17)



Till TOPPEN av sidan
Välkommen och tyck till via
e-post
©
www.EMC-Thorleif.se 1995 - 2018